Nya lagen kommer drabba kvinnor, barn och hbtq-personer hårt

2016-06-17 15:21

Om riksdagen röstar igenom regeringens nya migrationspolitik den 21 juni kommer det att slå hårt mot asylsökande kvinnor, barn och hbtq-personer, oavsett kön. Det menar Annkatrin Meyersson och Baharan Kazemi, forskare på Göteborgs universitet.

Nyhet 

– Om lagen röstas igenom kommer det att få förödande akuta konsekvenser för de människor som är på flykt redan nu, men också samhälleligt för Sverige som land. Regeringen bidrar till att skapa en bild av flyktingar som ett problem och till ett ”vi och dom”. Man sätter också mänskliga rättigheter på undantag, vilket är en del i en farlig normalisering, säger Annkatrin Meyerson, doktorand i offentlig rätt, med inriktning på asylrätt, på Göteborgs universitet.

Den 21 juni röstar riksdagen om regeringens förslag på en tillfällig lag, vars syfte är att kraftigt minska antalet personer som söker skydd i Sverige. Om förslaget röstas igenom ska lagen börja gälla från och med den 20 juli i år. Lagförslaget är steg två i regeringens stramare flyktingpolitik, där steg ett, id-kontroller över gränsen till främst Danmark, sjösattes i december förra året.

I Sverige kan man i dagsläget söka och få skydd på flera olika grunder: som konventionsflykting, alternativt skyddsbehövande, övrigt skyddsbehövande, särskilt eller synnerligen ömmande skäl, kvotflykting eller verkställighetshinder. Om den nya lagen träder i kraft kommer ”övrigt skyddsbehövande” och ”särskilt eller synnerligen ömmande skäl” tas bort. Det innebär att personer som skulle ha rätt till skydd i Sverige av de skälen inte längre kommer att kunna få det. Av dem som faktiskt får stanna i Sverige får alla utom kvotflyktingar (som bara utgör en liten del av alla asylsökande) tillfälliga uppehållstillstånd. Dessutom inskränks rätten till familjeåterförening kraftigt.

foto_184x260_annkatrin_meyersson – Sverige har redan tidigare fått kritik från UNHCR för att vi i så hög grad klassar personer som söker skydd här som alternativt skyddsbehövande istället för att de får flyktingstatus. Majoriteten får skydd på den grunden. Tidigare har det inte spelat lika stor roll, eftersom man i princip har haft liknande rättigheter som exempelvis konventionsflyktingar, men nu kommer det att bli extra problematiskt, eftersom alternativt skyddsbehövande inte får rätt till familjeåterförening. Bland annat kommer det drabba syrier, eftersom de i Sverige ofta klassas som alternativt skyddsbehövande. Men även ett stort antal från till exempel Afghanistan och Irak, säger Annkatrin Meyersson.

Hon fortsätter:

– De hårdare reglerna när det gäller familjeåterförening kommer att drabba kvinnor och barn extra hårt. Eftersom vägen in i Europa är osäker och mycket farlig, är det många gånger män som försöker ta sig i säkerhet först. Kvinnor och barn har i hög grad kunnat komma till Sverige till följd av familjeåterförening. När det inte längre blir möjligt, blir konsekvensen att kvinnor och barn i större utsträckning får stanna i hemlandet, i flyktingläger, alternativt själva ge sig ut på den farliga vägen till Europa, säger hon.

Dessutom är kvinnor och flickor särskilt utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld när de befinner sig på flykt, enligt en ny rapport från FRA, Fundamental Rights Agency (EU:s byrå för grundläggande rättigheter).

Annkatrin Meyerson är också bekymrad över att hbtq-personer kommer att drabbas särskilt hårt av de nya familjeåterföreningsbestämmelserna.

– I förslaget inskränker man synen på vad som är en familj. För dem som faktiskt får rätt till familjeåterförening, begränsas det till exempel till att bara gälla make/maka eller sambo – och inte som förut även inkludera personer som har för avsikt att gifta sig eller bli sambo. Att leva som redan etablerad sambo eller gift är inte möjligt för samkönade par i de länder det handlar om, säger hon.

RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) är en av de organisationer, som i likhet med i princip alla andra remissinstanser, kraftigt kritiserade lagförslaget i våras när det skickades ut på remiss. Liksom Annkatrin Meyerson är organisationen orolig för att de föreslagna snävare möjligheterna till familjeåterförening ska få till följd en striktare tillämpning av synen på vad som ryms inom ett väletablerat förhållande. Annan kritik riktas mot förslagen om de tillfälliga uppehållstillstånden eftersom de tycks förutsätta att de flesta personer med internationellt skyddsbehov i första hand flyr en situation som är tillfällig och övergående. Organisationen kritiserar också att ”övriga skyddsbehövande” som grund för asyl tas bort, eftersom RFSL:s erfarenheter är att många hbtq-personer som söker skydd i Sverige får det i enlighet med det skälet.

foto_184x260_baharan_kazemiBaharan Kazemi forskar om ensamkommande barn vid institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet. Hon säger att det bara går att gissa och spekulera i nuläget, men tror att personer vars asylskäl handlar om otillåtna relationer (homosexualitet, personer som flytt från tvångsäktenskap, som valt en partner som inte godkänts av familjen etcetera) kommer att ha ännu svårare att berätta om sina problem för Migrationsverket om lagförslaget träder i kraft.

– Om de vet att de bara har möjlighet att få tillfälliga uppehållstillstånd finns det ju en risk att efter ett eller tre år bli skickad tillbaka. Då är det inte osannolikt att en del personer ser det som alltför riskabelt att komma ut, om de inte vet ifall de kan få permanent skydd, säger hon.

Hon betonar också att forskning visar på att tillfälliga uppehållstillstånd leder till ökad otrygghet och drabbar kvinnor som lider av psykisk ohälsa särskilt hårt.

Baharan Kazemi menar att ensamkommande barn, som främst utgörs av pojkar, kommer att drabbas mycket hårt om lagförslaget går igenom. Många ensamkommande har tidigare fått stanna på grunden ”särskilt eller synnerligen ömmande skäl” – en grund som alltså helt försvinner från den nya lagen.

– Jag tänker på synen på vem som behöver fly och vad de förväntas kunna uthärda i förhållande till etnicitet och kön – hur man ser på pojkar och män från andra länder. Enligt den nya lagen blir det en rimlig politik att utvisa unga män till krigszoner, där de ska kunna överleva ISIS, tvångsrekryteringar, konfliktsituationer och annan typ av utsatthet. Det finns helt klart olika misstänkliggörande diskurser i samhället gällande ensamkommande barn – ett ifrågasättande om de verkligen är barn och om de har asylskäl. Med en sådan bakgrund blir det inte konstigt att implementera den nya bestämmelsen där de inte får skydd, säger hon.

Om lagförslaget går igenom – vad blir mest akut att arbeta med?

– Det är ytterst kritiskt att arbeta för att barn ska undantas från de här reglerna. Det är så våldsamt att separera småbarn från föräldrar. Men framför allt måste vi arbeta för lagliga vägar att ta sig in i Sverige och i Europa. Det är den övergripande viktigaste frågan, säger Baharan Kazemi.

Fotnot: Den 21 juni 2016 röstade riksdagen med stor majoritet igenom den nya lagen.

Skribent Anneli Tillberg
Relaterat material
visa fler nyheter ›