Nytt jämställdhetspolitiskt delmål om utbildning

2016-11-18 14:44

Regeringen har presenterat inriktningen för den framtida jämställdhetspolitiken. Förutom en ny jämställdhetsmyndighet föreslås två nya delmål, för utbildning respektive hälsa, och kommande ändringar i examensbeskrivningarna.

Nyhet 

Den 16 november presenterade regeringen den jämställdhetspolitiska skrivelsen Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid samt en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Skrivelsen består av politiska målsättningar, en organisation för genomförande och ett system för uppföljning. Områdena hälsa och utbildning lyfts fram som två nya delmål, förutom de fyra befintliga, under det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Fredrik Bondestam är forskningssamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning och verksamhetsledare för regeringsuppdraget JiHU: Jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet. Han ser det som angeläget att området utbildning ges en tydligare plats.

Fredrik Bondestam

Fredrik Bondestam

– Det är ett viktigt första steg till en mer sammanhållen idé om hur ojämställdhet i hela utbildningssystemet, från förskola till högskola, ska motverkas. För närvarande finns olika incitament, och kunskaps- och ambitionsnivåerna skiljer sig åt mellan utbildningsformer.

Under presskonferensen där skrivelsen presenterades nämndes inte eventuella konsekvenser för forskningspolitiken av regeringen, som representerades av jämställdhetsminister Åsa Regnér, justitieminister Morgan Johansson och utbildningsminister Gustav Fridolin.

– Forskningsfältet kring skola och utbildning saknar i stora delar en helhetssyn på jämställdhet. Detta i brist på en forskningspolitisk prioritering om att stärka utbildningsvetenskaplig och annan relevant forskning med genusperspektiv på systemkritiska frågor om kunskapsutveckling över de utbildningsorganisatoriska gränserna. Politiken har att komma med framåtsiktande förslag om hur delmålet om utbildning faktiskt ska förverkligas i det här avseendet, säger Fredrik Bondestam.

Nya examensmål i professionsutbildningar

En av åtgärderna i strategin är att regeringen avser att ändra i examensbeskrivningarna i högskoleförordningen för de utbildningar där det bedöms mest angeläget och där de studerande i sina framtida yrken kommer att möta våldutövare och våldsutsatta. Fredrik Bondestam har efterlyst tydliga skrivningar om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor i examensordningen.

– Om de som utbildar sig till läkare, psykologer, socionomer, jurister och andra yrkesgrupper får med sig kunskapen redan innan de kommer ut i arbetslivet så är mycket vunnet. När kvinnofridspropositionen antogs 1997 fick till exempel flera utbildningsprogram förtydligade examensmål där kunskap om mäns våld mot kvinnor ingick. Men dessa mål har sedan dess försvunnit eller ersatts med svepande skrivningar om mänskliga rättigheter.

Tillsammans med Magdalena Lindroth skrev Fredrik Bondestam rapporten Godtycklig jämställdhet: Implementering av examensordningens mål för jämställdhet i professionsutbildningar vid Göteborgs universitet (2014). De konstaterade att den nya examensstruktur som infördes 2007 har medfört en urvattning av målformuleringarna. Rapporten gjordes som en lokal förstudie och pekade på behovet av en motsvarande nationell och fördjupad undersökning.

– Det finns ingen anledning att tro att Göteborgs universitet skiljer sig från övriga lärosäten. Regeringens besked är välkommet, inte minst mot bakgrund av det stora behov av kunskap om genusfrågor och jämställdhet som vi möter från universitet och högskolor, myndigheter, kommuner och andra som arbetar med olika jämställdhetsuppdrag, säger Fredrik Bondestam.

Två statliga utredningar till grund

Regeringens jämställdhetspolitiska skrivelse och nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor vilar bland annat på betänkandena Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) och Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:68). Nationella sekretariatet för genusforskning har yttrat sig över båda dessa. Du kan ta del av dessa och andra yttranden och remissvar under Remissvar och skrivelser.

Skribent Jimmy Sand
Bild Colourbox
Relaterat material
Godtycklig jämställdhet
visa fler nyheter ›