Sekretess hindrar forskning om BESTA-koder

2015-11-30 11:00

Genusforskare vid Uppsala universitet begärde ut könsuppdelad statistik för ett projekt om löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivarverket sa nej och nu blir tvisten en fråga för regeringen.Jämställdhet på BESTA-sätt: Att arbeta för jämställd personalstatistik och jämställda löner i staten

Nyhet 

– Det har blivit en riktig långkörare, säger Minna Salminen-Karlsson, forskare vid Centrum för genusvetenskap på Uppsala universitet.

Det har gått ett år sedan hon fick beskedet att Arbetsgivarverket inte kommer att lämna ut materialet som hon efterfrågar. Uppsala universitet har överklagat beslutet, och överklagandet har vandrat runt i olika rättsinstanser i ett år och ligger för närvarande hos regeringen för avgörande.

Tvisten gäller en analys av de så kallade BESTA-koderna. Om du är statligt anställd har din anställning en kod som beskriver arbetsuppgifterna och kvalifikationsnivån. Koden talar till exempel om ifall det handlar om personalarbete, jobb inom it eller inom lokalvård. Den talar också om hur avancerat arbetet är på en skala från ett till sex.

Minna Salminen-Karlsson är projektledare för ”Jämställdhet på BESTA-sätt: Att arbeta för jämställd personalstatistik och jämställda löner i staten”. Genom projektet granskar hon och forskarkollegorna koderna ur jämställdhetsperspektiv. I väntan på materialet från Arbetsgivarverket har de kartlagt hur själva kodsystemet ser ut och hur BESTA-koderna används på tre olika myndigheter.

Ojämställd hantering av kvalifikationsnivåer

Kartläggningen visar att kodsystemet riskerar att missgynna personer som jobbar inom kvinnodominerade områden. Kraven för att komma upp på en kvalifikationsnivå verkar ibland högre än för mansdominerade områden, och kvinnodominerade arbeten är beskrivna på ett mindre avancerat sätt. Antalet nivåer kan också ifrågasättas.

Särskilt tydliga blir skillnaderna vid en jämförelse av lokalvårdare och lagerarbetare. De yrkena kan betraktas som likvärdiga, men det är bara lagerarbetare som kan nå kodsystemets högsta kvalifikationsnivåer, fyra-sex. För lokalvårdare finns bara nivåerna ett-tre. Dessutom beskrivs lokalvårdarnas arbete mycket kort och konkret, medan det finns abstrakta ord som ”analysera” när lagerarbetet beskrivs.

– Hittills har vi inte hittat någon lagerarbetare som har fått nivå fem-sex, men det säger ändå någonting att systemet har de nivåerna för den gruppen men inte för städpersonal. Det visar hur vi ser på jobben, säger Minna Salminen-Karlsson.

Hon betonar att resultatet från kartläggningen ska hanteras med försiktighet eftersom materialet är begränsat. Forskarna har gjort nedslag på tre olika myndigheter. För att få en klar bild av hur BESTA-koderna används krävs ett större material, menar Minna Salminen-Karlsson.

Hon vill att Arbetsgivarverket ska lämna ut materialet som visar koderna för alla statligt anställda, uppdelat efter kön. Arbetsgivarverket har avslagit ansökan med hänvisning till att det skulle innebära en för stor arbetsbörda att ta fram uppgifterna.

– Det skulle ta en dag, enligt Arbetsgivarverket. Jag tycker inte att det är för mycket tid med tanke på hur viktig den här frågan är, säger Minna Salminen-Karlsson.

Avslag på grund av förhandlingssekretess

Hon har även begärt ut underlaget till en rapport om löneskillnader som Arbetsgivarverket har gett ut, men begäran har avslagits med hänvisning till förhandlingssekretessen. I slutändan är det just sekretessen som gör att Uppsala universitet inte kan få materialet, menar Monica Dahlbom på Arbetsgivarverket.

– Om det görs tillgängligt för andra kan det försämra vår position i löneförhandlingar, säger hon.

I övrigt vill hon inte kommentera ärendet eftersom det är under prövning.

– Vi får se vad prövningsinstanserna kommer fram till, säger hon.

Minna Salminen-Karlsson tycker att det är viktigt att granska BESTA-koderna ur jämställdhetsperspektiv eftersom de ligger till grund för statistiken om löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Koderna får också betydelse för lönebildningen. Det finns visserligen ingen regel om att anställda med en viss kod ska ha en viss lön, men koden har ändå betydelse när man diskuterar löner på enskilda arbetsplatser, menar hon.

Problemen med BESTA behöver synliggöras

Utifrån det material som forskarna har tillgång till idag konstaterar Minna Salminen-Karlsson att BESTA-kodernas utformning på olika sätt verkar gynna män.

– Systemet belönar till exempel specialisering framför bredd, vilket slår mot kvinnor. Kvinnor har ofta flera olika arbetsuppgifter, men det får de inget för i det här systemet, säger hon.

Om man till exempel har ansvar för både ekonomi och personal kan man ändå bara kodas på ett av områdena, och det syns inte hur komplext arbetet är.

– Om man håller på med allmänna sekreteraruppgifter, är högsta möjliga kvalifikationsnivån tre, trots att vissa sekreterarjobb kan kräva hög kompetens på många olika områden, säger Minna Salminen-Karlsson.

Vid sidan av problemen som finns inbyggda i kodsystemet ser forskarna också att kvinnor och män riskerar att kodas olika på grund av genusnormer.

– Koderna ger utrymme för egna bedömningar, och om det till exempel är en man som ska kodas är chansen större att man omedvetet väljer ett mansdominerat område, säger Minna Salminen-Karlsson.

För att motverka att kvinnor missgynnas behöver problemen med koderna och kodningen synliggöras för statligt anställda personalhandläggare och fackrepresentanter, menar hon. Kartläggningen har hittills resulterat i skriften ”Att koda på BESTA sätt” som riktar sig till personer som jobbar med koderna.

– Att BESTA-koda är bara en liten, liten del av deras arbete. Det är en detalj, men om koderna används rätt kan det kanske bidra till att jämna ut löneskillnaderna, säger Minna Salminen-Karlsson.

Projektet avslutas under 2015. Det finansierades genom Vinnovas utlysning Behovsmotiverad forskning för ökad jämställdhet. Syftet med utlysningen var att stödja forskning som bidrar till framsteg för praktiskt jämställdhetsarbete.

Skribent Charlie Olofsson
visa fler nyheter ›