Närbild på Dolly Anek Odwong

Stor 8 mars-enkät med feminister från olika kontinenter

2016-03-08 13:26

Idag är det internationella kvinnodagen. För att uppmärksamma detta har genus.se tillsammans med NIKK bett feminister från olika världsdelar att berätta om sin viktigaste feministiska fråga.

Nyhet 

Vi kontaktade Julia Gillard, Douce Namwezi Nibamba, Viviane Teitelbaum, Londa Schiebinger och Dolly Anek Odwong och ställde följande frågor:

1. Vad är den viktigaste feministiska frågan idag?
2. Vad behöver göras?
3. Och vilken roll kan de nordiska länderna spela?

Julia Gillard, före detta premiärminister i Australien

foto_184x260_Julia_GillardFöljande svar gav Julia Gillard, före detta premiärminister i Australien och styrelseordförande i Global Partnership for Education:

1. Internationella kvinnodagen är ett bra tillfälle att reflektera över vad det innebär att vara flicka eller kvinna i olika delar av världen. Tyvärr är situationen fortfarande dyster för alldeles för många flickor och kvinnor.

År 2016 är mitt fokus på flickors utbildning, eftersom 63 miljoner flickor i världen inte går i skolan, och miljontals fler är i skolan men utan att lära sig grunderna i att läsa, skriva och räkna matte. Detta är helt oacceptabelt, då vi vet att utbildning är nyckeln till mänsklig utveckling. Och vi vet att utbildning av flickor får särskilt positiva följdeffekter: utbildade kvinnor tenderar att vara friskare, tjäna mer pengar, få färre barn och erbjuda bättre sjukvård och utbildning till sina egna barn. Dessa faktorer kan sammantaget lyfta hushållen från fattigdom.

2. Flickors bristande utbildningsmöjligheter är en av de mest angelägna frågorna i vår tid. Vi måste gå bortom välmenande men spridda opinionsbildningsinsatser och istället hjälpa länderna att bygga upp starka utbildningssystem som levererar utbildning av hög kvalitet för alla studenter. Dessa system måste utformas i dialog med det närliggande samhället och de måste leverera kvalitetsutbildning i linje med global best practise. Vi kan inte kräva mindre för världens barn.

3. De mest framgångsrika länderna på detta område har arbetat envetet med frågan och haft en politisk vilja att fullfölja en tydlig plan. Som internationellt samfund kan vi stödja utvecklingsländerna genom att dela forskning, hjälpa till att identifiera brister och lösningar, och viktigast av allt, genom att tillföra ytterligare finansiering.

Våra nordiska partners, som har stort engagemang i frågan, har varit generösa finansiärer globalt och vi hoppas att det kommer att fortsätta. När det kommer till kritan kostar det bara 1,18 USD (10,70 SEK, red. anm.) att utbilda ett barn i ett utvecklingsland. Självklart är varje barn värt det.

Douce Namwezi Nibamba, journalist i Demokratiska Republiken Kongo

foto_184x260_Douce_NamweziDouce Namwezi Nibamba, journalist i Demokratiska Republiken Kongo, och drivande bakom Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisation AFEM-SK – föreningen för kvinnor i media svarade så här på våra frågor:

1. Kvinnors politiska representation, på alla nivåer, är den viktigaste feministiska frågan i Demokratiska republiken Kongo. Jag vet att om kvinnor representeras så kommer deras behov och frågor att behandlas.

2. Vi behöver tillgång till information om mänskliga rättigheter, genus, god samhällsstyrning, demokrati och kvinnors ledarskap. Vi måste också göra det lättare för kvinnor att nomineras och ställa upp i val. Två andra viktiga frågor är att stärka unga tjejer, och att kämpa mot sexuellt och könsrelaterat våld.

3. De kan engagera sig mer i kampen mot krigsförbrytelser och blodmineraler. De nordiska länderna kan stödja nätverk för unga kvinnor på gräsrotsnivå. De kan också ge tekniskt och/eller ekonomiskt stöd till utvecklingsländer.

Viviane Teitelbaum, ordförande för Europeiska kvinnolobbyn

foto_184x260_Viviane_TeitelbaumViviane Teitelbaum, ordförande för Europeiska kvinnolobbyn svarade så här:

1. Det är svårt att peka ut en särskild fråga eftersom allting är sammanlänkat. Men jag skulle säga; vanlig sexism som leder till eller tolererar våld mot kvinnor, fattigdom och underrepresentation inom politiskt, socialt och ekonomiskt beslutsfattande.

2. Vi behöver stärka vår kollektiva röst, för att implementera kulturell förändring och sexuella rättigheter, och få ett slut på våldet mot kvinnor. Men vi behöver också tackla arbetsmarknaden och öka medvetenheten om feministisk förändring av ekonomin.

3. Agera som förebild för andra europeiska länder så att vi kan stärka vårt engagemang för mer jämlikhet, hållbar utveckling och för… ett feministiskt Europa, fri från prostitution!

Londa Schiebinger, USA, professor i vetenskapshistoria

Londa SchiebingerSå här svarade Londa Schiebinger, professor i vetenskapshistoria, Stanford University:

1. Att integrera genus i i forskning inom naturvetenskap, hälsa, medicin, teknik och miljö. Att främja genusdimensionerna i EU:s forskningsprogram Horisont2020.

Genusperspektiv på innovation ger ökat värde till forskning och teknik genom att säkra excellens och kvalitet i forskningens utkomster och ökad hållbarhet. Det ger mervärde till samhället genom att forskningen blir mer mottaglig för samhällets behov. Det ger även mervärde till företag genom att nya idéer, patent och teknologi utvecklas.

2. Köns- och genusanalys behöver integreras i medicinsk och teknisk utbildning.

3. De nordiska länderna kan ta ledningen i de här frågorna.

Nancy Sanchéz, Colombia, journalist och mänskliga rättigheter aktivist

xfoto_184x260_Nancy_SanchezNancy Sanchéz, journalist och mänskliga rättigheter aktivist, de senaste tio åren med Alliance Women Wavers of Life från Putumayo svar lät så här:

1. Våld mot kvinnor. I Colombia pågår ett annat krig – kriget i hemmet där kvinnor, flickor, pojkar och unga vuxna utsätts för våld i överväldigande mängd.

Enligt officiell statistik står våld mellan privatpersoner för 47,1 procent av morden, vilket är högre än de 14,40 procent som kopplas till väpnad konflikt.

Den farligaste platsen för en kvinna på landet är hennes eget hem. Colombia är en av länderna med de högsta sifforna på övergrepp mot kvinnor av en partner eller expartner. Enligt officiella siffror dör en kvinna var tredje dag genom våld från den man som skulle älska henne; de äger rum under hushållssysslor, medan hon uppfyller sin roll som hushållerska, hustru och mor.

Generellt finns det en smärtsam historia om underkastelse, dominans, slaveri, och fysiskt och psykiskt våld som föregår morden som tenderar att vara brutala, ondskefulla. Kvinna bränd levande, strypt, knivskuren och slagen till oigenkännlighet. Motivet kommer av svartsjuka, intolerans och uppfattningen att kvinnor är egendom.

2. Förstärkt lagstiftning är nyckeln till att avskräcka våld mot kvinnor. Särskilda enheter bör skapas i de institutioner som undersöker och utför sanktioner. Lagar som skyddar kvinnor (lag 257 och lag om kvinnomord) är ett steg framåt, men verkligheten förblir densamma.

Att arbeta med kvinnor, särskilt de från landsbygden, är avgörande. Skapandet av solidaritetsnätverk, stöd, skyddat boende, utbildning och ekonomiskt inflytande är nyckeln om kvinnor ska övervinna den underordning som drabbar och degraderar dem.

Att arbeta med män, pojkar, flickor och ungdomar är också viktigt. Även om det finns en betydande process som involverar kvinnoorganisationer som främjar kvinnors rättigheter nationellt och lokalt, återstår mycket att göra med män, som fortfarande ligger efter.

3. Ge stöd till kvinnoorganisationer på nationell och lokal nivå för att stärka deras kamp mot könsrelaterat våld. Fortsätta arbeta in 1325 som ett viktigt instrument för kvinnors deltagande i beslutsfattande och i fredsprocesser.

Akademin samt organisationer som arbetar med genus och jämställdhet i Sverige skulle kunna bygga strategiska allianser med lokala organisationer och institutioner, för att få en bredare forskning om denna typ av våld och utformningen av genus-baserad politik.

Dolly Anek Odwong, kvinnoaktivist

Dolly Anek OdwongHär är svaren från Dolly Anek Odwong, kvinnoaktivist och en av grundarna bakom kvinnonätverket ”Women’s Agenda for Peace and Sustainable Development in South Sudan”:

1. Könsrelaterat våld hotar den sociala och ekonomiska välfärden för kvinnor och flickor runt om i världen. Utbildning är verktyget för att uppnå kvinnors sociala och ekonomiska egenmakt.
Det har alltid varit min övertygelse att kampen vi står inför på hemmaplan och kampen vi står inför på den globala fronten för kvinnors rättigheter inte är två separata strider: de är enhetliga. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter.

2. Jag vill göra en skillnad i kvinnors liv i södra Sudan och vara en förebild för dem. Det är en resa jag började för länge sedan, under det senaste kriget i södra Sudan. Jag tror att vi bör åta oss att stärka kvinnor och flickor runt om i världen.

Jag skulle vilja tala för kvinnor och flickor i södra Sudan och runt om i världen för finansiering av resolution 1325 kvinnor, fred och säkerhet. Med hjälp och kampanjer runt om i världen för att öka medvetenheten om problemen kan vi tillsammans arbeta för att stoppa dessa kränkningar av mänskliga rättigheter.

3. De nordiska länderna bör fortsätta att arbeta för bättre villkor och möjligheter för kvinnor. Kvinnor nekas fortfarande regelbundet de mest grundläggande mänskliga rättigheter, inklusive frihet från våld. Könsrelaterat våld förekommer alltför ofta i södra Sudan och runt om i världen.

Låt oss som kvinnor leva våra drömmar om att förbättra livet för kvinnor och flickor runt om i världen för en bättre värld för kvinnor att tillhöra. Ett land utan kvinnor är inte ett land så vi måste behandlas med kärlek, respekt och värdighet.

visa fler nyheter ›