Cisperson/cis

Ord 

Ordet cisperson används ofta för att visa på hur en individs biologiska och juridiska kön hänger ihop med hens könsidentitet. Ett exempel på en cisperson kan vara en person som föddes med snippa (biologiskt kön), blev registrerad som ”kvinna” hos myndigheter (juridiskt kön), som ser, och alltid har sett, sig själv som kvinna (könsidentitet) och som genom exempelvis kläder, kroppsspråk, frisyr och socialt beteende uttrycker sin könstillhörighet som kvinna (könsuttryck) (se även binärt/linjärt kön). Dessa individer kan benämnas som cispersoner och centralt i positionen som cisperson är att den i hög grad förknippas med sociala föreställningar om, normal, naturlig och frisk, någonting som medför många privilegier. Stora delar av samhället är uppbyggt efter föreställningen om att individers biologiska och juridiska kön bör överensstämma med hens könsidentitet samt att det enbart finns två, från varandra motsatta, kön (den så kallade tvåkönsnormen).

Ordet cis används också exempelvis inom aktivism för att belysa hur samhällsfunktioner så som skola, vård och rättsväsendet utgår från en cisnormativitet, någonting som definierar personer som inte ryms inom tvåkönsnormen som avvikande. Detta kan i sin tur göra att de riskerar att diskrimineras i högre utsträckning. I dessa sammanhang är begreppet cisprivilegier centralt, det vill säga analyser av den priviligierade position som följer med att vara cisperson. Även inom delar av genusvetenskapen (inom queer- och transforskning) är cis ett viktigt begrepp. Bland annat för att kunna visa på hur föreställningar om en kvinnlig gemenskap som utgörs av heterosexuella ciskvinnor många gånger står i centrum för feministiskt kunskapande. Någonting som får konsekvenser både för vilken forskning som görs, vilken kunskap som anses viktig och vilka subjekt som förstås som centrala (se även situerad kunskap).