Makt

Ord 

Begreppet makt är centralt för genusforskning och annan kritisk teori för förståelsen av hur samhällen och sociala relationer konstrueras. Ojämlikhet kan förstås som en form av maktobalans där vissa personer har större möjligheter att påverka sina liv och samhället än andra. Det finns många olika maktuttryck. Makt kan vara verksamt på flera olika nivåer i samhället, bland annat i mellanmänsklig interaktion och inbyggd i social och samhällelig organisering på både lokal och global nivå. Ett viktigt tema inom genusforskning är makten över kunskap. Med makten över kunskapen kan menas både vem eller vilka som ”producerar” kunskap och vilken sorts kunskap som räknas och anses vara viktig (se även situerad kunskap). Personer och grupper kan utöva makt i relation till andra. Ett tydligt sätt att utöva makt är att använda våld, både statligt sanktionerat våld, exempelvis polisen, och ickestatligt våld, exempelvis mot en partner. Det är viktigt att komma ihåg att våld i sig rymmer mycket mer än det rent fysiska våldet. Även språkligt, psykiskt och symboliskt våld fyller en funktion i maktutövande (se även hegemoni).

En kritisk analys av processer och samhällsordningar som belyser och ifrågasätter maktrelationer och maktstrukturer kan kallas maktkritisk. Kunskapen om att det finns systematiska ojämlikheter i ett samhälle som påverkar enskilda individer är grundläggande för ett strukturellt perspektiv på makt och ojämlikhet. Det innebär att oavsett en persons individuella egenskaper och vilja så är det svårare för vissa att exempelvis få ett jobb, en bostad eller mat på bordet. Exempel på system och strukturer som delar in och över- och underordnar personer i olika grupper med olika tillgång till makt är sexism, rasism (se även rasifiering) och funkofobi. Att förstå att det finns strukturer som påverkar individers möjligheter i livet är inte samma sak som att säga att alla individer påverkas på samma sätt av dessa strukturer. Vi har olika förutsättningar med oss både biologiskt och socialt och flera personer kan aldrig existera på precis samma plats i den komplexa väv som dessa strukturer väver. En person är aldrig påverkad av endast en struktur, exempelvis baserad på kön, utan är alltid samtidigt påverkad av och del i flera olika strukturer (se även intersektionalitet). En person kan ha en utbildning, ett jobb och ett hus där hen bor med en familj. Det utbryter ett krig i landet där hen bor och personen tvingas fly. Nu finner hen sig i ett nytt land där hen inte kan språket, utbildningen tas inte tillvara på och hen utsätts för rasistiska och sexistiska påhopp i vardagen. Denna persons makt över sitt eget liv och i samhället har drastiskt förändrats som en följd både av ett krig och av förtryckande system och strukturer i personens nya land.

Makt och motstånd är tätt sammanvävt. Motstånd är i sig också en form av makt; att ta eller kräva makt. Denna syn utgår från en förståelse av makt som produktiv, alltså som en kraft som får någonting att hända, att förändras. Att vägra inrätta sig i en tvåkönsnorm, att kämpa för sin rätt att tala sitt modersmål eller att fortsätta försöka åka kollektivt i en kollektivtrafik som är byggd för personer med en viss funktionalitet, är några exempel på motstånd mot de maktstrukturer som försvårar och ibland förvägrar vissa människor deras rättigheter.

Relaterat material

Sugen på mer?

Läs den femte och senaste skriften ”En introduktion till genusvetenskapliga begrepp” i En skriftserie om genusvetenskap. Här hittar du mer fördjupande texter om ord och begrepp centrala för genusvetenskapens teoretiska och metodologiska bidrag.

Läs skriften här ›