90-talets strukturomvandling drabbade främst kvinnor

2005-11-01 11:29

Arbetslivsinstitutet har undersökt vilka konsekvenser 1990-talet haft på könssegregeringen. Det är Lena Gonäs och Hanna Westberg som gjort den och skriver i tidningen Du&jobbet (nr 9/05) om sina resultat.

Ofta har kommentarerna varit att det inte finns några jämställdhetsproblem på den egna arbetsplatsen, skriver forskarna, som bland annat intresserar sig för hur segregeringens mekanismer ser ut, liksom för hindren för integration. Samtidigt visar alla siffror att könsskillnaderna i makt och inflytande är tydliga, liksom för lönebilden.

I jämförelse med andra europeiska länders hierarkier, har Sverige en relativt hög grad av segregering. Kvinnor har sämre positioner. Gonäs och Westberg kommer även fram till att det finns ett samband mellan andel sysselsatta och segregationsgrad. När andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökar, ökar graden av könssegregering.

Den lösning som har tillämpats på krympande arbetsmarknadsområden har även den varit könssegregerad till kvinnornas nackdel. Unga och medelålders kvinnor har oftare blivit förtidspensionerade, medan männen hamnat i traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förväntningarna på att männen ska återgå i arbetslivet har varit högre.

Forskarna föreslår att lagstiftning och arbetsmarknadspolitik i större grad utgår från lokala villkor och förutsättningar för att uppnå en utjämning.

Skribent Christer Wigerfelt
visa fler nyheter ›