Åtgärder för en jämställd akademi

2010-10-25 09:36

Politikerna måste bli avsevärt tydligare i sina krav på jämställdheten vid Sveriges högskolor och universitet och avsevärt bättre på att följa upp det som görs. Det var beskedet när Delegationen för jämställdhet i högskolan höll sin slutkonferens.

Delegationen för jämställdhet i högskolan har varit verksam under två års tid och fördelat omkring 50 miljoner på bland annat ett fyrtiotal olika projekt på Sveriges universitet och högskolor. I december ska slutrapporten lämnas in och på slutkonferensen sammanfattade delegationens ordförande Pia Sandvik Wiklund gruppens rekommendationer: dels behöver politikerna bli tydligare i sina krav, exempelvis genom målsättningar för andelen nyrekryterade kvinnliga professorer, dels måste de bli avsevärt mycket bättre på att följa upp de initiativ som tas.

– Trots att lärosätena har stor frihet är de också väldigt auktoritärt bundna. Och politisk styrning har betydelse, sade hon.

Sandvik Wiklund fick medhåll av Kåre Bremer, rektor på Stockholms universitet, som riktade stark kritik mot de ansvariga politikernas passivitet när det gäller professorskårens utveckling. Professorerna är en nyckelgrupp eftersom det är från dem man rekryterar till lärosätenas ledande befattningar. Med en situation där professorskåren består av 82 procent män och 18 procent kvinnor är det svårt att bygga en jämställd akademi, resonerade Bremer.

– Jag är besviken på regeringen och utbildningsdepartementet i den här frågan. 2004 fick lärosätena i uppdrag att under fyra år uppnå en viss andel kvinnor bland de nyrekryterade professorerna. Sex år senare har inget nytt mål har satts och vad värre är har regeringen inte ens kommenterat utfallet av det gamla, varken för de lärosäten som uppnådde målet eller för dem som inte gjorde det.

Felaktig bild av jämställdheten i akademin

Enligt Sandvik Wiklund förmedlas idag en bild av förhållandena mellan män och kvinnor inom akademin som är både felaktig och missvisande. Budskapet är att kvinnor genom sina högre betyg och dominans på grundutbildningarna plötsligt står i begrepp att ta över akademin. Men dessa förhållanden är inte nya, konstaterade Sandvik Wiklund. Dessutom stämmer det heller inte, som ofta hävdas, att män i lägre utsträckning söker sig till akademin, fortsatte hon. Tvärtom är det fler män som säker sig till högre utbildning än tidigare. Inte heller när det gäller andelen professorer förefaller en kvinnodominans särskilt nära förestående.

– Med dagens ökningstakt kommer andelen kvinnliga professorer att ligga på 31 procent år 2030. Inom medicin, humaniora och samhällsvetenskap kommer andelen att öka men inom naturvetenskap och teknik kommer andelen kvinnliga professorer snarare att bli mindre, sa hon.

Som framtida åtgärder för en mer jämställd akademi lyfte Sandvik Wiklund möjligheten att aktivt premiera de lärosäten som bedriver ett framgångrikt arbete för jämställdhet.

– Det borde finnas en jämställdhetsbonus, och det ska vara en summa som märks i universitetens plånböcker.

Vidare anser delegationen att jämställdhetsperspektivet bör finnas med i Högskoleverkets nya utvärderingssystem för kvalitet, och förtydligas i uppdragen till de statliga forskningsråden.

– Forskningsfinansiärerna ligger under olika departement och har olika uppdrag. Dessa borde både likriktas och skärpas till.

Delegationen ser också att det i framtidens jämställdhetsarbete behövs aktörer med tydliga främjande uppdrag och möjlighet att stödja och utvärdera jämställhetsarbetet, inte minst i autonomireformens spår. En möjlig sådan aktör är enligt Sandvik Wiklund Högskoleverket.

– Den stora utmaningen för framtiden är att få jämställdhetsfrågorna integrerade i verksamheten, inte i enskilda projekt eller i händerna på eldsjälar.

Skribent Frida Lundberg
visa fler nyheter ›