Forskaren i ständig konkurrens

2012-12-18 14:24

Marknadslogik och kraven på effektivitet har flyttat in på universiteten. Det menar bland andra genusforskaren Malin Rönnblom som diskuterade akademins villkor under Nationella genusforskningskonferensen g12.

Det råder en slags styrningsmentalitet som präglas av revision och en ”akademisk kapitalism” som förvandlar forskaren till entreprenör i ständig konkurrens om medlen. Det konstaterade Malin Rönnblom, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, under panelsamtalet ”akademin i nyliberal tid” samtidigt som hon påtalade att det har nog aldrig funnits en fri kritisk forskning utan att det snarare handlar om ett ideal att längta till.

Patrik Hall, docent i statsvetenskap vid Malmö högskola, lyfte fram begreppet nyutilitarism i diskussionen om akademin i nyliberal tid.

– Jag tror att begreppet nyliberalism har blivit lite av en allmän slasktratt. Jag vill introducera begreppet nyutilitarism. Tittar man på Sverige råder det ett starkt nyttoideal, sa Patrik Hall som forskar i organisatoriska förändringsprocesser i svensk offentlig förvaltning.

Företaget som förebild inom akademin

Marianne Liljeström, professor i genusvetenskap vid Åbo universitet, är kritisk till den autonomireform som infördes i Finland för cirka två år sedan. Enligt henne har akademin landat i ett slags marknadsuniversitet.

– Sedan man introducerade autonomireformen har man fokuserat på ett ständigt mätande som handlar om att ta fram så mycket kvantitativa mått som möjligt. Måtten kan handla om genomströmningen av antal studenter, antal publikationer med mera, men jag menar att det är svårt att tillämpa effektivitetstänkande på kunskapsproduktion.

Solveig Bergman, doktor i statsvetenskap vid Åbo Akademi och verksam i Norge sedan 2003, talade om förändringsprocesserna som universiteten har genomgått och som har lett till att de blir allt mer företagslika. Att efterlikna företagen är en allmän trend i samhället menar Bergman.

– Förr trodde man på staten och misstrodde näringslivet men i dag ser vi hur marknaden träder in i områden som vård, kultur och utbildning. Det pågår en internationell trend som går under namnet new public management som syftar till att offentliga förvaltningar ska bli så företagslika som möjligt. Och detta omfattar även universitetet, sa Solveig Bergman, och reflekterade vidare över betydelsen av autonomin.

– Autonomin inom akademin handlande om en autonomi i relation till både statsapparaten och till näringslivet. I dag när autonomin är på tapeten tycks man ha glömt bort den ena delen i diskussionen.

Kritik mot ekonomiska incitament

Solveig Bergman menar att nytänkande behövs och om man befinner sig i systemet så finns också tron på att saker kan förändras. Men hon är kritisk till att beslut fattas på samhälleliga modefenomen när man vet väldigt lite om effekterna av trenderna.

– Det råder en samhällssyn där ekonomin är en av de viktigare faktorer som bidrar till det så kallade ”det goda samhället”. Ett alltmer elittänkande inom forskningen, högre krav på dokumentation av prestationer och antal publikationer och i slutändan ett allt mer marknadsanpassad universitetet väcker en del frågor.

– Vi som arbetar med forskning, kunskap och undervisning: är det så att vi styrs bäst genom ekonomiska incitament? Jag tycker att det är en viktig och filosofisk fråga att ställa. Samtidigt undrar jag om det inte finns risk för att vi långsamt urholkar professionalismen, engagemanget och det kritiska tänkandet om allt ska styras av ekonomiska incitament, sa Solveig Bergman avslutningsvis.

Skribent Roxana Ortiz
visa fler nyheter ›