“Forskningsrådet tar på sig en stor kostym”

2015-06-09 10:17

Norges forskningsråd hyllas för policyn som ska uppmuntra fler att forska med genusperspektiv, men de möter inte bara applåder. Vid konferensen EnGendering Excellence hördes flera kritiska röster.

Nyhet 

Norges forskningsråd vill uppmuntra fler forskare inom olika ämnen att inkludera ett genusperspektiv. Samtidigt har de tagit bort programstödet till genusforskningen. Det slår hårt mot grundforskningen och teoriutvecklingen inom ämnet, framhöll flera deltagare under konferensen den 4-5 juni.

Konferensen arrangerades av Norges forskningsråd i samverkan med Komité for kjønnsbalanse og mangfold i forskning (Kif-kommittén). Bland talarna fanns forskare som Londa Schiebinger (Stanford University), Noel Bairey Merz (Cedars-Sinai Medical Center), Jeffrey Mogil (McGill University) och Gotelind Alber (fristående forskare). De har alla brutit ny mark inom sina forskningsområden genom att utgå från ett genus- eller könsperspektiv.

Om Forskningsrådet vill se mer banbrytande studier med genusperspektiv är det avgörande att genusforskningen kan fortsätta att utvecklas, framhåller Kari Solbrække, ledare för Forening for kjønnsforskning.
– Arbetet med att integrera genusperspektivet i olika ämnen kräver att vi också stärker genusforskningens grund. Vi måste slå vakt om de kritiska perspektiven. Det är helt avgörande om vi även i framtiden vill kunna få syn på sådant som vi tidigare varit blinda för, säger hon.

 

Risk att forskningen blir enkelspårig

Vid ett av konferensens panelsamtal riktade sig Kari Solbrække direkt till Norges forskningsråd:
– Jag vill att Forskningsrådet undersöker möjligheterna att starta ett initiativ för att stärka infrastrukturen för genusforskningen i Norge, sa hon.

Fredrik Bondestam, forskningssamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, varnar för att Forskningsrådets förändrade finansiering av genusforskning riskerar att göra den norska genusforskningen mer enkelspårig.
– De riskerar att tappa den intersektionella analysen och den feministiska kunskapsteorin, säger han.

Han är också kritisk till hur Forskningsrådet har genomfört förändringarna i finansieringen.
– De har tagit på sig en stor kostym. Det vanliga är att man bjuder in forskare till dialog, men de genomförde den här förändringen på egen hand, säger han.

 

Bättre inflytande i Sverige

Fredrik Bondestam deltog under konferensen vid ett samtal om genusforskningens villkor i Norge. Han jämförde med läget i Sverige och konstaterade att svenska genusforskare tycks ha större möjligheter att påverka forskningens villkor jämfört med sina norska kollegor.
– I Sverige har det länge funnits en stark dialog mellan forskarna och forskningsråden. Genusforskare har suttit i expertråd och har utbildat forskningsrådens personal. Norges forskningsråd bör på motsvarande vis bygga sina insatser på en dialog med genusforskarna, säger han.

Enligt Jesper W Simonsen, direktör på Divisjon for samfunn og helse vid Norges forskningsråd, finns en sådan dialog.
– Självklart vill vi inkludera genusforskare i utvecklingen av våra program. Det är därför vi har den här konferensen, säger han.

Han tillägger att han delvis förstår kritiken som riktas mot Forskningsrådet.
– Vi nedtonar genusvetenskapen för att istället satsa på integrering av genusforskning i alla ämnen. Självklart vill vi inte bara ha integrering, men jag förstår att det har väckt oro i forskningsmiljön, säger han.

Skribent Charlie Olofsson
visa fler nyheter ›