Genusforskning på liv och död

2015-06-09 10:39

Genusforskningen kan bidra med ny kunskap inom många olika områden. Det menar Londa Schiebinger, som är världsledande med sin forskning inom medicin och teknik.
- Genus spelar roll. Det är en fråga om liv och död, sa hon vid konferensen EnGendering Excellence i Oslo.

Nyhet 

Drygt 100 deltagare kom till konferensen för att inspireras av internationella forskare i framkant. Londa Schiebinger, professor i vetenskapshistoria vid Stanford University i USA, berättade om projektet Gendered Innovation. Genom en webbsida som uppdateras löpande beskrivs forskning som har lett till avgörande upptäckter tack vare att forskarna har inkluderat ett köns- eller genusperspektiv.

– Det finns många exempel på att kön behöver inkluderas i utvecklingen av ny teknik. Tidigare visste inte ingenjörerna som utvecklade säkerhetsutrustning för bilar att kön får betydelse vid en krock, till exempel med gravida passagerare. Det vet man nu och det kan rädda liv, säger Londa Schiebinger.

– Mycket medicinsk forskning görs bara på män. Om du inte har ett könsperspektiv kan människor skadas eller dö på grund av felbehandling. Då är forskningen inte god nog. Sådan forskning kan inte vara excellent.

Genusperspektiv på robotar

Att ha ett könsperspektiv i sin forskning är avgörande, inte minst inom medicin, förklarar Londa Schiebinger, men det är inte nog. Forskare behöver också få syn på genus. Genus är till exempel högst aktuellt vid utvecklingen av robotar, menar hon.

– Det är en framtidsfråga. Även om robotarna inte har något genus envisas vi med att tillskriva dem det. Vi försöker tolka de mekaniska rösterna. Det verkar omöjligt att komma ifrån det, säger hon.

Robotforskarna måste också vara medvetna om vems behov de tillgodoser och vems behov som inte uppmärksammas. Där är genusperspektivet centralt, menar Londa Schiebinger. Hon ger många exempel på hur köns- och genusperspektiv kan väcka nya forskningsfrågor. Samtidigt understryker hon att forskare inte ska överfokusera på kön eller genus.

– Ofta finns det andra fakturer som är relevanta, som geografisk plats eller kultur. Genus är en faktor bland många och bra forskning väger in alla relevanta faktorer, säger hon.

”Har skett enorma framsteg”

Under sina drygt 30 år som forskare har Londa Schiebinger kämpat för att få gehör för behovet av att integrera genusperspektivet inom de naturvetenskapliga ämnena.

– Det har skett enorma framsteg. Det känns fantastiskt. Det är många som ser värdet i genusforskningen. De här tankarna håller på att vinna mark internationellt, säger hon och nämner bland annat till EU:s forskningsprogram Horisont 2020.
Där uppmuntras genusperspektiv i all typ av forskning. Den pågående norska konferensen kan också ses som ett bevis för uppmärksamheten kring frågorna, menar Londa Schiebinger.

EnGendering Excellence arrangerades 4-5 juni av Norges forskningsråd i samverkan med Komité for kjønnsbalanse og mangfold i forskning (Kif-komiteen). Bland talarna fanns forskare som Noel Bairey Merz (Cedars-Sinai Medical Center), Jeffrey Mogil (McGill University) och Gotelind Alber (fristående forskare). De har alla brutit ny mark inom sina forskningsområden genom att utgå från ett genus- eller könsperspektiv.

Måste in i utbildningarna

Londa Schiebinger pekar ut några strategier som kan bidra till en integrering av genusforskningen i olika ämnen. Hon tror bland annat att det behövs riktade medel till forskare som vill inkludera ett genusperspektiv. Hon rekommenderar också workshops där forskare får diskutera sina projekt med genusexperter, men framför allt behövs det utbildning.

– Det är där Gendered Innovation kommer in. Målet är att nå ut till forskare och beslutsfattare över hela världen, säger hon.
Hon understryker också behovet av att få in genusperspektivet på högskoleutbildningarna.
– Ofta finns inget genusperspektiv alls. Så är det till exempel inom ingenjörsutbildningarna. Vi måste utbilda både nuvarande och nästa generation av forskare.

Skribent Charlie Olofsson
visa fler nyheter ›