Intersektionalitet söker hem

2015-01-27 15:30

Intersektionalitet är ett begrepp som blivit alltmer välkänt såväl inom genusforskningen som i mångfalds- och likabehandlingsplaner inom organisationer och på arbetsplatser. Men vad står egentligen begreppet för, och varför talar historikern Sara Edenheim om dess hemlösa status?

Sara Edenheim, docent i historia och lektor vid Umeå Centrum för genusstudier, presenterade sitt nya projekt kring begreppet intersektionalitet under g14, Sveriges största konferens för genusforskning som gick av stapeln i november 2014. Edenheim ska tillsammans med Tina Mattsson, lektor i socialt arbete vid Lunds universitet, granska hur begreppet har vandrat och använts inom akademin och främst inom ämnena genusvetenskap, socialt arbete och historia. De vill också granska hur begreppet används i akademins likabehandlingsarbete.

– Begreppet intersektionalitet bär på en specifik juridisk kontext och växte fram ur erfarenheten av att vara svart kvinna i USA. Sen gick begreppet vidare till Europa och har anammats av alla möjliga forskare och sammanhang. Vi vill undersöka vilka definitioner av begreppet som är lika eller olika inom andra discipliner. Hur ser vandringsvägen ut för intersektionalitetsbegreppet, vilka definitioner finns inom policyområdet och hur relateras definitionerna till diskrimineringsgrunderna? säger Sara Edenheim (till höger).

Begreppet intersektionalitet myntades i slutet av 1980-talet av Kimberlé Williams Crenshaw, feminist och aktivist inom Black Feminism. Begreppet formulerades som en kritik till vit medelklassfeminism. Diskussionen kring feminism präglades i hög grad av en vit förståelse och den politiska feministiska kampen var sprungen ur vita kroppars erfarenheter. Erfarenheten av att bära på en icke-vit hudfärg gav andra erfarenheter som inte omfattas av den feminism som skrivs av en vit kropp. Kimberlé Williams Crenshaw, bell hooks och Patricia Hill Collins är centrala tänkare i diskussionen om intersektionalitet.

Makt hamnar i skuggan

När begreppet intersektionalitet växte fram fick ordet makt en central roll i den feministiska analysen. Sara Edenheim menar att det är just begreppet makt som verkar ha fått en alltmer undanskymd roll i dagens kontext.

– Det är ett öppet begrepp och det finns en flexibilitet som kan ses som dess styrka men också som dess svaghet. Nackdelen är att intersektionalitet blir ett teoretiskt hemlöst begrepp som ingen riktigt behöver definiera. På så vis blir det ett mer kliniskt rent begrepp som osynliggör kategorier som sexualitet eller klass. Vi har sett att till exempel ordet klass inte är med i likabehandlingsplaner. Jag skulle vilja säga att begreppet har blivit något urvattnat.

I en förstudie som Sara Edenheim och genusforskarkollegan Maria Carbin gjorde om begreppets användning i europeisk forskning, såg de att begreppets popularitet och snabba spridning berodde på bristen på vetenskapsteoretiskt innehåll och begreppets löfte att överbrygga genusvetenskapliga konflikter. Nu när Tina Mattsson och Sara Edenheim är i färd med att utveckla delstudie två har de sett några intressanta exempel som de vill forska vidare på. Ett sådant exempel handlar om att intersektionalitet många gånger används för att undersöka den diskriminerande kategorin – ofta kvinnor – och osynliggör den normerande kategorin – ofta män. Ett annat exempel handlar om hur maktperspektivet faller bort och att kategorin kön placeras i en annan policy, ofta inom jämställdhetsområdet.

– Med vårt projekt vill vi reflektera över forskningsnormer och normer inom likabehandlingsarbetet. Vi hoppas kunna bidra till ett mer stringent och vetenskapligt arbete när det kommer till att omsätta planer och policys till praktiskt, konkret arbete, avslutar Sara Edenheim.

Skribent Roxana Ortiz
visa fler nyheter ›