Juriststudenter vill sätta fokus på genusfrågor

2015-01-15 09:14

Som juriststudent får man lära sig allt om förordningar, rättegångar och lagtexter. Men en viktig och ofta förbisedd aspekt i utbildningen är frågor om genus och jämställdhet. Det menar Anna-Karin Larsson, juriststudent vid Göteborgs universitet och en av initiativtagarna till den nystartade föreningen Feministiska Juriststudenter Göteborg.

– Under mina två och ett halvt år på juristprogrammet har vi bara haft två föreläsningar med fokus på genusfrågor. Det är löjligt lite, och känns otroligt omodernt. Vi behöver tydligen säga ifrån för att genusperspektivet inte ska fortsätta att hamna mellan stolarna, säger Anna-Karin Larsson.

“Juristutbilningen i ett vakuum i samhälllsutvecklingen”

Ett genusperspektiv i juridiken är nödvändigt, menar hon. För att kunna tillämpa lagarna på ett bra sätt behövs en grundläggande förståelse om vilka normer som styr samhället. Ofta, när det känns skevt, är det inte själva lagarna det är fel på, utan juristernas tolkningar av dem. Avsaknaden av genusperspektiv på juristutbildningen blev särskilt tydlig efter utbildningens fjärde termin, berättar Anna-Karin Larsson (th). Under straff- och processrättskursen ska studenterna lära sig om allt från stöld och bedrägerier till våldtäkts- och misshandelsfall.

– Men vi hade bara en enda föreläsning om sexualbrott på hela terminen. Efter den dagen gick vi vidare till att läsa om förmögenhetsbrott – utan att problematisera svårigheterna och det komplexa kring just sexualbrott överhuvudtaget. Det kändes nästan som ett skämt.

Debatten om svenska juristers genuskompetens fick förnyad fart under våren 2014, efter en rad omdebatterade, friande våldtäktsdomar. Inget av dessa fall diskuterades under straffrättskursen på Göteborgs universitet.

– Jag tycker att det i dag känns som att utbildningen är lite som i ett vakuum i samhällsutvecklingen. Självklart ska vi studera gällande rätt och grundläggande principer, men att enbart göra det, och inte ha till exempel diskussionsövningar med aktuella fall, känns både konservativt och verklighetsfrämmande, säger Anna-Karin Larsson.

Kurslitteratur från förra sidan sekelskiftet

I mål kring till exempel sexualbrott och familjerätt blir de inblandades beteenden ofta avgörande för utgången. Då är det viktigt att förstå bakomliggande mekanismer, till exempel hur kvinnor reagerar på mäns våld, eller att kunna synliggöra maktförhållanden i olika relationer.

– På skolan har man chansen att ge studenterna bra förståelse för det här, men man tar det inte den chansen, säger Anna-Karin Larsson. Många kommer direkt från gymnasiet, pluggar på universitetet, och går direkt ut i arbetslivet utan att någonsin behöva reflektera över varför lagen ser ut eller tillämpas som den gör! Det känns rent ut sagt farligt.

Feministiska Juriststudenter vill påverka där de menar att juristutbildningen brister. Sedan starten i september 2014 har de växt, till att idag vara ett tjugotal aktiva medlemmar. Bland annat arrangerar de öppna föreläsningar och diskussionskvällar. Föreningen plockar upp en snart utnött stafettpinne. Frågan om genusperspektiv på juristutbildningen har varit på tapeten många gånger tidigare. 2011 gjorde till exempel åtta studenter vid Lunds universitet en stor genomgång av utbildningens studiematerial, i studien “Likabehandling på pappret”. Där konstaterades det att kvinnor i kurslitteraturen framför allt framställdes som passiva fruar eller offer. 80 procent av författarna var män.

Anna-Karin Larsson berättar att det ser likadant ut i Göteborg. Dessutom är flera kursböcker publicerade på förra sidan sekelskiftet, och därför inte aktuella i samhällsdebatten.

Brist på genuskunskap får fatala konsekvenser

Föreningen planerar därför att under våren 2015 plocka fram alternativa litteraturlistor, med exempel kvinnliga författare eller böcker innehållandes normkritiska perspektiv, som antirasism och intersektionalitet. Om jurister inte har kunskaper kring till exempel genusfrågor, finns det risk att de istället dömer efter myter och fördomar – vilket kan få fatala konsekvenser. Det menar Monica Burman, universitetslektor i rättsvetenskap och lärare i genusfrågor vid Umeå universitet. Men trots det har genusperspektivet aldrig riktigt slagit igenom i juristutbildningen, berättar hon.

– Nej, den traditionen finns inte. Under perioder har det till och med funnits ett direkt motstånd mot att överhuvudtaget införa mer genusperspektiv i undervisningen. En del rättsvetare menar att genusfrågorna är fullständigt irrelevanta för juridiken. Andra menar att det är relevant, men att det finns viktigare ämnen att fokusera på. Genusfrågan rör fortfarande upp känslor och är tyvärr fortfarande kontroversiell, säger hon.

Juristutbildningarna domineras av en för snäv syn på vad kunskap innebär, menar Monica Burman. I de fall de normkritiska perspektiven finns att tillgå, är det enskilda lärare – eller som här, studenter – som satt ner foten.

– Kollar man runt bland utbildningsorterna finns det ingen samsyn som säger att “det här är viktigt”. Men ansvaret ska inte behöva ligga på studenterna – fakulteterna måste ta tag i det här. Genusperspektivet är en kompetens studenterna behöver för att i framtiden kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt.

Studenten Anna-Karin Larsson hoppas att föreningens arbete så småningom får genomslag i kursplanerna. De studenter som idag är intresserade av genusfrågor söker själva upp information, menar hon. Men alla de andra då?

– Lagen ska vara lika för alla. Det är den grundläggande principen vi lär oss – men ärligt talat ekar det tomt när det inte är det vi lär oss i praktiken.

Skribent Malin Sandberg
visa fler nyheter ›