Könsstereotypa studieval jämförs med graden av jämställdhet

2018-03-15 11:33

Trots att flickor i flera nordiska länder presterar lika bra eller bättre än pojkar i naturvetenskapliga och tekniska ämnen i grundskola och gymnasium, väljer förhållandevis få att studera teknik och matematik på universitetet. I en ny studie föreslås att graden av jämställdhet påverkar snedrekrytering baserad på kön.

Nyhet 

Den brittisk-amerikanska studien har kartlagt intresset för naturvetenskap, teknologi och matematik, så kallade STEM-ämnen, bland närmare en halv miljon ungdomar från 67 länder. Utifrån statistiken har en koppling mellan graden av jämställdhet och könsbalansen inom olika högskoleutbildningar förts fram som en ”jämställdhetsparadox”.

– Att det finns en lägre andel kvinnor inom STEM bland mer jämställda länder, är oerhört komplicerat och beror inte nödvändigtvis på graden av jämställdhet. Det är komplicerat att kolla på ett land och än mer invecklat att jämföra flera, säger Minna Salminen Karlsson, docent i sociologi och forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

Helen Dryler, utredare på Universitetskanslersämbetet, UKÄ, bekräftar att det är svårt med jämförelser mellan länder, inte minst för att utbildningssystemen ser olika ut vilket påverkar könsfördelningen. Hon framför också vikten av att särskilja teknik och naturvetenskap och beskriver en mer nyanserad bild av könsfördelning inom olika STEM-inriktningar i Sverige.

– Det är till exempel något fler tjejer än killar som studerar på det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet under läsåret 2017/18 i Sverige. Andelen tjejer på teknikprogrammet är däremot 17 procent.

Den samlade statistiken över kvinnor och män i det svenska utbildningsväsendet antyder inte att vi skulle ligga illa till inom naturvetenskap generellt sett.

Hon hänvisar också till en UKÄ-rapport från 2016 som visar att andelen kvinnor i Sverige med avslutad eftergymnasial utbildning på minst två år, är större än OECD-genomsnittet i nästan alla ämnesområden.

Helen Dryler

– Detta får bland annat som konsekvens att förhållandet mellan könen är något mer lika på tekniksidan i Sverige jämfört med de flesta andra länder.

Helen Dryler berättar att det finns en stor andel kvinnor inom flera naturvetenskapliga utbildningar vid högskolor i Sverige. Bland nybörjarna 2014/15 var det fler kvinnor än män inom flera naturvetenskapliga områden, till exempel biologi, farmaci och kemi, medan männen var fler än kvinnorna inom bland annat matematik och fysik. Inom det tekniska ämnesområdet var männen dock fler än kvinnorna inom nio av tio delområden, och det var endast inom arkitektur som kvinnorna var i majoritet (66 procent kvinnor).

– Den samlade statistiken över kvinnor och män i det svenska utbildningsväsendet antyder inte att vi skulle ligga illa till inom naturvetenskap generellt sett, säger hon.

Avslår hypotes om jämställdhetsfaktor

Minna Salminen Karlsson menar att det är medier som framhåller jämställdhet som en förklaringsfaktor för resultaten.

– Parallellen mellan graden av jämställdhet och andel kvinnor med examen i matematiska, naturvetenskapliga och tekniska ämnen är ingen slutsats som kan dras av studiens resultat, säger hon.

Minna Salminen Karlsson

Artikelförfattarna är enligt henne noga med att framhålla att resultaten inte förklarar varför det ser ut som det gör. Studiens diskussionsdel drar inga bestämda slutsatser men lägger fram en hypotes om graden av jämställdhet som medierna har hakat på, menar hon.

Att kvinnor väljer bort STEM för att de lever i relativt jämställda länder med god ekonomi är en svag analys, menar Minna Salminen Karlsson.

Hon nämner flera möjliga anledningar till varför det är relativt många kvinnor i till exempel Mellanöstern och Sydostasien som tar examen inom STEM; till exempel att dessa yrken möjliggör arbete i kvinnliga miljöer, att det handlar om arbete som är rent och utförs i kontorsmiljö, och med säker lön.

– Artikelförfattarna utgår, på västerländskt vis, ifrån att det alltid är flickornas eget val och eget beslut. En gemensam nämnare mellan de samhällen där flickor väljer STEM är att det också är kollektivistiska samhällen, där familjen har större påverkan på yrkesval än i de mer jämställda länder som också är mer individualistiska.

Den aktuella studiens starkaste del visar nya intressanta beräkningar, enligt Minna Salminen Karlsson. Det gäller data över varje individs starkaste ämne som ger ett förslag till varför flickor generellt väljer bort STEM i länder där de presterar lika bra eller bättre än pojkar.

– De flickor som presterar högt i STEM presterar ofta ännu bättre i andra ämnen och har kanske inte bilden av att STEM är deras starkaste sida och något som de skall satsa på, avslutar Minna Salminen Karlsson.

Skribent Paulin Nande
Bild Emilia Bergmark-Jiménez
Relaterat material
visa fler nyheter ›