Mannen och maskinen – en kärlekshistoria

1999-12-03 16:29

Maskinerna behandlas med ömhet av män och liknas ofta vid kvinnor. Socialantropologen Ulf Mellström menar att feminiseringen av maskinen både kan vara ett sätt att få utlopp för omvårdande känslor och att utöva makt.

Nyhet 

Ulf Mellström behandlar mäns upptagenhet av maskiner i boken Män och deras maskiner (Bokförlaget Nya Doxa, 1999). Han forskar vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet och har skrivit en avhandling om svenska ingenjörer, Engineering Lives: Technology, Time and Space in a Male-Centered World (Linköping Studies in Art and Science, nr 128, 1995). Nästa år kommer Ulf Mellström ut med en bok om en kinesisk bilmekaniker på ön Penang vid Malaysias nordvästkust.

Tre mansbilder inom teknikens värld målas upp av Ulf Mellström: mekaridealet, ingenjörsidealet och “datanörden”. De tre mansbilderna är sinsemellan ganska olika och delvis motstridiga. Det gemensamma är ändå den starka kopplingen till teknologi.

Mekaridealet har en muskulös och fysisk man som ideal. Mekaridelaet ingår i en hantverkartradition. Därför är det praktiska handlaget och känsla för materialet viktigt. Det handlar om en kroppslig kunskap. Ingenjörsidealet är inte lika bundet till kroppen, utan där är det förnuft, ledaregenskaper och social status som står i centrum. För “datanörden” är kroppen närmast ett hinder som föraktas. Det är istället i förhållande till datorn som det kan finnas en sensualism i hackerkulturen.

Fortfarande kvar i pojkstadiet

Gemensamt för många mäns förhållande till maskiner är lekfullheten. Flera män vittnar om att de egentligen fortfarande är kvar i pojkstadiet, även om lekarna är fyllda av mer pengar och ansvar i vuxen ålder. Ulf Mellström hänvisar bland annat till en ingenjör i Saabs Jas Gripen-projekt som stridssimulerar flygplanen med hjälp av datorer:

“Mitt arbete är precis som att spela dataspel. Den enda skillnaden är att det här är verklighet och nu för tiden får jag betalt för att göra samma sak som jag gjorde hemma i mitt rum hos mamma och pappa.”

– Vi gör bäst i att förstå mäns relationer till maskiner som en kärleksrelation – en personlig relation, säger Ulf Mellmström. Den präglas av omtanke och omsorg om de olika maskindelarna. Det är allt för enkelt att se det som en död relation.

Ulf Mellström refererar till en tidningsartikel i Östgöta-Correspondenten om Johan som ömt vårdar sin Chevrolet Sting Ray. Han liknar den vid en kvinna som ligger på sidan och har hullet på rätta stället.

“Ibland händer det att han sitter framför sin bil i flera timmar och bara njuter som han säger. Johan är uppenbart förälskad och bilen var ett förverkligande av en länge närd dröm. Corvettens V8-motor med sina 375 hästkrafter låter som vacker musik för Johan, och känslan att äga och köra Corvetten är underbar. Han är upptagen av en stark passion, och i den passionen till detta materiella ting, som Corvetten är, får bilen ta en kvinnas skepnad.”

En omvårdande relation

Om män har makt över ekonomi och politik, sägs ofta kvinnor ha större makt över känslolivet. De har en förmåga att verbalisera känslorna och kan därför ha ett övertag i en relation. Ulf Mellström menar att feminiseringen av maskinen kan ses som mäns försök att ha makt över den symboliska kvinnan i form av maskinen. Han nöjer sig dock med att antyda det perspektivet, säger han.

– Det handlar inte bara om att behärska och kontrollera. Det är också frågan om en omvårdande, omsorgsfull relation. Man måste balansera de två bilderna.

Den personliga, kärleksfulla relationen till maskinen behöver dessutom inte vara specifikt manlig, även om män traditionellt har fler relationer till maskiner, menar Ulf Mellström.

– Många kvinnor har ett lustfyllt förhållande till symaskiner har teknikhistorikern Louise Waldén visat.

Symaskinen är också ett bra exempel på att kopplingen mellan maskin och manlighet respektive kvinnlighet inte är något självklart eller naturgivet. Symaskinen var från början tänkt för män, eftersom de flesta professionella skräddare då var män. Men symaskintillverkaren Singer såg att det fanns en lönsam marknad i kvinnorna i hemmet och därför har symaskinen fått en koppling till kvinnlighet.

Skribent Bosse Parbring
Källa Artikeln kommer från Genus 4/99.
visa fler nyheter ›