Om en forskningsfinansiär: “Jämställdhet en fråga om forskningens kvalitet”

2018-12-10 14:29

Riksbankens Jubileumsfond har fördjupat sitt jämställdhetsarbete och kommer med nya instruktioner till beredningsgrupperna. Några riktlinjer för genusperspektiv i forskningens innehåll blir det däremot inte, meddelar avgående vd:n Göran Blomqvist.
- Genusperspektivet ingår redan på ett naturligt sätt i kvalitetsbedömningen, säger han.

Nyhet 

Jämställdhet är både en viktig rättvisefråga och en fråga om forskningens kvalitet, säger Göran Blomqvist, som har varit vd för Riksbankens Jubileumsfond, RJ, i 12 år. Nu är det bara några månader kvar till pensionen och samtidigt som han städar ur kontoret pågår ett utvecklingsarbete med fokus på jämställdhet. En ny handbok till ledamöterna i beredningsgrupperna ska förtydliga vad RJ menar med jämställdhet och hur jämställdhetsarbetet rent praktiskt ska gå till.

Göran Blomqvist

Göran Blomqvist, VD, Riksbankens Jubileumsfond. Foto: Stefan Nilsson

– Den tar upp hur vi ska jobba med jämställdhet, men också andra maktordningar som ålder och att vissa ämnen eller forskningsinriktningar har mer status än andra, säger Göran Blomqvist.

Den nya handboken har tagits fram efter att en studie pekat på brister i beredningsgruppernas arbete. Det var genusforskarna Liisa Husu och Anne-Charlott Callerstig som genomförde studien på RJ:s eget initiativ. Studien visade att det fanns skillnader i hur beredningsgrupperna tog sig an jämställdhetsfrågorna och att det saknas en ”långsiktig, systematisk och förankrad strategi för jämställdhetsarbetet”.

– Riksbankens Jubileumsfond behöver tydliggöra sina mål och vilka förväntningarna som finns på olika aktörer, säger Liisa Husu.

I studien har hon och Anne-Charlott-Callerstig både observerat i samband med möten i beredningsgrupperna och intervjuat ledamöterna, ordförande av beredningsgrupper samt RJ:s forskningssekreterare. Totalt har de jämfört arbetet i två av stiftelsens fyra beredningsgrupper.

– Vi ser att Riksbankens Jubileumsfond är på rätt väg, men vi blev överraskade av att det var så stora skillnader i praxis mellan de båda grupperna, säger Liisa Husu.

– Kallar man till exempel ansökningarna i diskussionen för ”ansökan nummer två” eller ”Paul Svenssons studie”? Sådant kan ha betydelse, förklarar hon.

”Beredningsgrupperna behöver mer tydlighet”

Göran Blomqvist berättar att han, liksom forskarna, blev förvånad över att beredningsgrupperna verkar arbeta så olika.

– Vi ser att beredningsgrupperna behöver mer tydlighet än vad de nuvarande riktlinjerna ger, så nu kommer de här nya instruktionerna. Det är min och styrelsens uppdrag att se till att bedömningarna görs på ett likartat sätt och vi har tagit initiativ för att säkerställa det, säger han.

Något annat som han reagerade på i studien är att det framgår att ledamöterna i beredningsgrupperna i vissa fall har blandat in annan information om de sökande än vad som står i ansökan.

– Det hör inte hemma i beredningen, säger han och förklarar:

– Som mindre etablerad forskare ska du inte kunna missgynnas av att beredningsgruppen inte känner till någon sådan extra information om dig. Det ska finnas en tydlig norm för hur vi jobbar i Jubileumsfonden. Vi håller hårt på att det är ansökningarnas kvalitet som ska granskas. Det ska inte finnas några diskussioner om ”track-records”, alltså om vad forskaren har gjort tidigare.

Olika syn på jämställdhet

Rent statistiskt uppfyller RJ sina jämställdhetsmål. Kvinnor och män beviljas medel i relation till söktrycket och anslagsbeloppen är jämförbara. Det råder också könsbalans i de beredande och beslutande organen. Enligt Göran Blomqvist är det inte svårt att hitta kvinnor som vill sitta i beredningsgrupperna, men det blir inte könsbalans automatiskt.

– Det är oftast fler män som föreslås så vi i ledningen måste fortfarande gå in och jobba aktivt med att lyfta fram kvinnor, säger han och tillägger att samma sak gäller vid rekryteringen av sakkunniga.

Liisa Husu

Liisa Husu. Foto: Ulla-Carin Ekblom

Samtidigt upplever han att det finns en stark uppslutning kring jämställdhetsfrågorna bland de som jobbar med RJ, och det bekräftas av Liisa Husus och Anne-Charlott Callerstigs studie. Alla intervjuade uttrycker sig positivt om jämställdhetsarbetet, fast studien visar också att det finns skillnader i synen på vad jämställdhet i forskningsfinansiering egentligen innebär.

– Det fanns väldigt olika uppfattningar och förståelser trots att Riksbankens Jubileumsfond har jobbat med frågorna länge. Om alla inte delar de grundläggande idéerna kan det vara svårt att gå framåt, säger Liisa Husu.

Hon berättar vidare att det också verkar finnas olika uppfattning om hur RJ bör gå vidare i jämställdhetsarbetet. Vissa vill utveckla arbetet ytterligare, mer ambitiöst, och efterlyser tydligare riktlinjer, praxis och möjlighet till utbyte och fördjupande reflektion kring vad målen är. Några tycker att RJ har gjort nog.

– Vi såg inget direkt motstånd mot jämställdhet utan alla tycker att det är viktigt, men vissa tycker att det räcker, förklarar Liisa Husu.

Inga riktlinjer för genusperspektiv i forskningen

Vissa av ledamöterna som intervjuades i studien tycker att jämställdhet handlar om statistik och om att ha könsbalans i olika grupper och paneler. Andra ser det som en bredare fråga och nämner till exempel problem som att vissa forskningsansökningar saknar genusperspektiv. I studien lyfter Liisa Husu och Anne-Charlott Callerstig fram att RJ helt saknar riktlinjer för hur beredningsgrupperna ska tänka kring genusperspektiv i forskningens innehåll. Under observationerna av arbetet i beredningsgrupperna såg de att det i några fall fördes diskussioner där avsaknaden av genusperspektiv bedömdes som ett metodologiskt problem. Kunskapen finns alltså i beredningsgrupperna, bedömer Liisa Husu, men hon tycker ändå att det finns en risk med att inte ha några gemensamma riktlinjer för hur frågan ska hanteras.

– Det gör att det hänger på ordföranden och vilka som sitter i gruppen om genusperspektivet lyfts, säger hon.

Det finns flera kända fall där forskningen har brustit just på grund av att det har saknats ett genusperspektiv. Liisa Husu nämner till exempel studier av hjärt- och kärlsjukdomar där alla deltagare har varit män. Ett annat exempel är utvecklingen av röstigenkänning.

– I början utgick man bara från mansröster så de tidiga systemen kände inte igen kvinnoröster. Det finns exempel inom samhällsvetenskap och humaniora också. Kvinnors och mäns livsvillkor skiljer sig åt på många sätt och det behöver man ta hänsyn till, säger Liisa Husu och fortsätter.

– Det är flera forskningsfinansiärer i Europa och USA som inkluderar genusperspektiv i forskningens innehåll som en viktig jämställdhetsfråga som sökanden, sakkunniga och beslutsfattare behöver vara uppmärksamma på, säger hon.

”Det fanns väldigt olika uppfattningar i beredningsgrupperna om vad jämställdhet i forskningsfinansiering egentligen innebär, trots att Riksbankens Jubileumsfond har jobbat med frågan länge. Om alla inte delar de grundläggande idéerna kan det vara svårt att gå framåt.”

Liisa Husu

I rapporten flaggar hon och Anne-Charlott Callerstig för att det behövs någon form av riktlinjer för hur beredningsgrupperna ska hantera frågan om genusperspektiv i forskningens innehåll, fast där håller Göran Blomqvist inte med.

– Vi tycker redan att genusperspektivet är väl etablerat. Det behöver inte läggas till, säger han.

Han berättar att frågan har diskuterats i styrelsen och att man har kommit fram till att inte införa några särskilda riktlinjer.

– Det finns en rad forskningsfrågor som inte kan behandlas utan ett genusperspektiv. Ta till exempel kampen för rösträtten. Du kan inte prata om det utan att ha ett genusperspektiv. Det blir helt missvisande, och så är det med mycket forskning. Genus finns med som ett naturligt inslag i kvalitetsbedömningen och vi ser alltid till att det finns kompetens kring det bland ledamöterna i beredningsgrupperna, säger Göran Blomqvist.

Han är inte orolig för att bristen på riktlinjer ska leda till att genusperspektivet faller bort, som i exemplen med hjärt- och kärlsjukdomar eller röstigenkänning.

“Vi tycker redan att genusperspektivet är väl etablerat. Det behöver inte läggas till. Den här frågan ingår redan på ett naturligt sätt i kvalitetsbedömningen.”

Göran Blomqvist

– Genusperspektivet ingår redan på ett naturligt sätt i kvalitetsbedömningen, säger han.

Under sina 12 år som vd har han sett en ökad medvetenhet om genus- och jämställdhetsfrågor bland forskningsfinansiärerna. Egentligen är frågan ganska enkel, tycker han.

– Vi vill ju att Jubileumsfonden ska finansiera den bästa forskningen, oavsett forskarens kön, säger han.

Det pågående utvecklingsarbetet på RJ kommer leda till att arbetet i beredningsgrupperna blir ” lite mindre informellt och får lite mer strikta ramar”, sammanfattar han.

Skribent Charlie Olofsson
visa fler nyheter ›