Pappor vabbar mer efter reformer i föräldraförsäkringen

2015-06-22 11:10

Försäkringskassan har undersökt sjukfrånvaron hos förstagångsföräldrar. Det visar sig att jämställda föräldrar har högre sjukfrånvaro än ojämställda. Men enligt Lisa Harryson, postdoc i sociologi vid Umeå universitet, är det verkligt intressanta fyndet att pappornas uttag av VAB har ökat som en effekt av reformer i föräldraförsäkringen.

Nyhet 

Pappamånaden som kom 1995 och den extra månaden i föräldraförsäkringen 2002 har gett effekt inte bara på uttaget av föräldradagar. En delstudie i Försäkringskassans rapport ”Jämställdhet och sjukfrånvaro” visar att andelen pappor som vabbar har ökat.

– Det här är väldigt intressant. Reformerna har ökat mäns uttag av föräldrapenningdagar, men de har även ökat hur stor andel av dessa pappor som vabbar när barnen blir större. Här kan vi verkligen se att de politiska reformerna påverkar vilket ansvar de här papporna tar för barnen även efter föräldraledigheten, och det gäller i synnerhet efter reformen som kom 2002, säger Lisa Harryson.

Visar att kön är en social konstruktion

Syftet med Försäkringskassans studie var att öka kunskapen om hur fördelningen av hushållsarbete och förvärvsarbete samvarierar med kvinnors och mäns sjukfrånvaro efter första barnets födelse. Resultatet visar att förstagångsföräldrar som lever jämställt eller otraditionellt, eller föräldrar som är dubbelarbetande, har högre sjukfrånvaro än de som har en traditionell arbetsfördelning med mannen som huvudförsörjare.

En grupp som går emot huvudresultatet i rapporten är de kvinnor som har högre arbetsinkomst än sin partner och som lever med en partner som tar ut mer föräldraledighet. De kvinnorna har nämligen lägre sjukskrivningsrisk.

Lisa Harryson, som inte själv medverkat i studien, har en rad reflektioner kring studien utifrån ett genusperspektiv. Hon lyfter även fram en positiv sida av att sjukfrånvaron ökar hos jämställda föräldrar: den visar att kön är en social konstruktion.

– Kvinnor och män socialiseras in i olika roller och möts av olika förväntningar beroende på vilka genitalier vi är födda med. Men när både kvinnor och män har en hög belastning eller lika belastning i hemmet och på arbetet så reagerar vi likadant hälsomässigt. Resultatet blir att sjukfrånvaron ökar hos båda.

Jämställdhetspionjärer utsatta för särskild belastning

Tidigare forskning har visat att män som är jämställdhetspionjärer och går före är utsatta för en särskild belastning, eller hälsorisk. Det styrks också av den här studien, konstaterar Lisa Harryson.

– Män som är jämställda hemma bryter mot könsnormer på arbetsplatsen och i relation till personer i sin omgivning. För även om det finns en stark jämställdhetsdiskurs i Sverige så vet vi att det är segt att ändra på beteenden och strukturer, och att när man gör det så innebär det en särskild stress.

Inom folkhälsovetenskap är det känt att när jämställdheten ökar och nya beteenden accepteras av samhället och blir norm, så leder det till att hälsan blir mer jämnt fördelad i ett samhälle.

– De långsiktiga effekterna är goda, men de initiala effekterna kan innebära påfrestningar. På lång sikt vet vi att jämställda samhällen har högre nivåer av hälsa och en jämnare fördelning av hälsan i en population, säger Lisa Harryson.

Försäkringskassans studie är en jämförelse mellan de som har det traditionellt och de som lever jämställt.

– Men kvinnor har fortfarande högre absoluta nivåer av sjukskrivning i jämförelse med män. Det beror i sin tur på hur det ser ut i hemmen och på att Sverige har en könssegregerad arbetsmarknad där kvinnodominerade yrken har högre krav, lägre kontroll och lägre lön, säger Lisa Harryson.

Skribent Anna Norrby
visa fler nyheter ›