Replik på DN Debatt: “Jämställdhetsarbete vinner på att synliggöra alla”

2017-11-15 15:53

Nyhet 

Ja, jämställdhet, jämställdhetspolitiken och jämställdhetsintegrering handlar om kvinnor och män. Det är tydligt i regeringsuppdraget om jämställdhetsintegrering både till Nationella sekretariatet för genusforskning och till de myndigheter och lärosäten som ska jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Men till skillnad från vad artikelförfattarna hävdar i debattartikeln ”När kön osynliggörs riskeras hela jämställdhetsarbetet”, är kön alltid det centrala i vårt stöd till myndigheter och lärosäten i deras arbete med jämställdhetsintegrering. Den utveckling som artikelförfattarna hänvisar till, där kön börjat osynliggöras i offentliga verksamheters styrande dokument, känner vi inte igen. Däremot stöter vi ibland på en förenklad förståelse av både kön och jämställdhet – en jämställdhet för vissa, inte för alla.

Artikelförfattarna hänvisar till en av sekretariatets många framtagna handledningar för arbetet med jämställdhetsintegrering, och dessutom till ett avgränsat avsnitt i denna, som handlar om hur fler kön än kvinnor och män kan inkluderas i viss extern kommunikation. Ingenstans i nämnd handledning, eller i övriga, förespråkar vi ett osynliggörande av kön.

Vi anser att jämställdhetspolitiken, precis som alla politikområden måste vara öppet för utveckling, och inte bortse från konstruktiv kritik som lyfts både från jämställdhetsfältet och forskningen. En kritik handlar just om den ofta förenklade synen på kön, där hänsyn inte tas till att andra maktordningar, kopplade till exempelvis etnicitet, sexuell läggning och ålder, spelar roll för kvinnors och mäns livsvillkor. Det efterfrågas alltså en utveckling och rör sig inte om en avveckling av vare sig jämställdhet eller begreppet kön. Artikelförfattarna hävdar att det skulle vara en självklar princip i jämställdhetsarbete att se hur olika grupper kvinnor och män drabbas av ojämställdheter, men det stämmer inte överens med våra eller kritikernas erfarenheter. Det kan ses som lika ihåligt som argumentet om att vi inte behöver prata om kvinnor och män, för att alla ryms i gruppen människor.

Jämställdhetspolitiken handlar om alla – ingen kommer undan, alla berörs och omfattas. Men även när det sägs att alla omfattas, så faller en del bort, faller emellan. Detta har manat till ett mer så kallat intersektionellt angreppssätt, där kön inte ses som fristående från andra kategorier. Även regeringen och politiken synliggör numera detta bland annat i den senaste jämställdhetspolitiska skrivelsen. En förenklad syn på kön leder verksamheter fel, men en vidgad förståelse leder till bättre insatser. Det är beklagansvärt att läsa hur artikelförfattarna menar att bara vissa ska inkluderas i jämställdhetspolitiken, medan andra enbart ska omfattas av insatser och åtgärder vid sidan av. Det går inte heller ihop med de behov och den efterfrågan vi ser ute hos myndigheterna.

Vår förhoppning är att den nya jämställdhetsmyndigheten fortsätter att utveckla arbetet med jämställdhet och jämställdhetsintegrering i en riktning som rimmar med en intersektionell förståelse, som inte begränsar och återskapar förtyckande normer, och som resulterar i pricksäkra insatser som leder till faktiska resultat för dem vi är till för, alla kvinnor och män, pojkar och flickor, men även de som inte identifierar sig som kvinnor, män, pojkar eller flickor.

Maria Grönroos, tf föreståndare på Nationella sekretariatet för genusforskning

Lillemor Dahlgren, verksamhetsledare på Nationella sekretariatet för genusforskning

Replik publicerad i Dagens Nyheter 2017-11-15

visa fler nyheter ›