Sexualitet i fokus på AtGenders genuskonferens i Rovaniemi

2015-06-05 12:57

I början av juni hålls den nionde European feminist research conference i finska Rovaniemi, med Lapplands universitet som värd. Över 300 besökare från 34 olika länder är på plats. Genus.se fick en pratstund med Liisa Husu, Örebro universitet, som besöker konferensen.

Nyhet 

På EU:s nordligaste universitet, i finska Rovaniemi, arrangerar den europeiska genusorganisationen AtGender en stor europeisk konferens för forskning kring genus och feminism. Konferensen, som pågår 3-6 juni, är den nionde sedan starten 1991, och det är den tredje gången ett nordiskt universitet står som värd.

En av konferensdeltagarna är Liisa Husu, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet. Genus.se pratar med henne precis innan hon ska gå in på fredagsmorgonens första sammanträde. Hittills är hon nöjd med konferensen, säger hon.

– Det märks att det finns en livskraft i europeisk genusforskning. Jag ser en bra bredd bland deltagarna, dels geografiskt med deltagare från många olika länder, dels en god åldersspridning. Förutom forskare och professorer är det många unga doktorander och studenter här, vilket är väldigt glädjande för framtiden, säger Liisa Husu.

Samtidigt märks det att den ekonomiska situationen i Europa påverkar hur folk deltar.

– Det är dyrt att komma upp hit till Rovaniemi. Förra gången hölls konferensen i Budapest, då hade representanter från de östeuropeiska länderna större möjlighet att komma, säger hon.

Temat “sex and capital”

Temat på årets konferens är ”Sex and Capital”. Bland annat ska feminismens roll i de senaste års ekonomiska kris diskuteras. På engelska kan ”sex” betyda såväl kön, genus, sex eller sexualitet – så på många sätt är det ett både brett och mångtydigt tema, säger Liisa Husu.

– Hittills har mycket kretsat kring sexualitet, eller sexhandel. Men jag hade gärna sett fler keynotes om de samhälleliga och ekonomiska makrofrågorna. Jag har längtat lite efter ett sådant fokus.

Under torsdagen presenterade Liisa Husu sin egen forskning, som handlar om ojämställdhet inom den akademiska världen. Samtidigt som vi i Norden är världsledande i alla internationella och samhälleliga jämställdhetsindikatorer, och ledande som forskningsländer, fortsätter universitet och högskolor att vara platser där jämställdhet och mångfald brister, berättar hon.

–Trots att vi i Norden har arbetat aktivt med de här frågorna i flera decennier ser det fortfarande inte mycket bättre ut jämfört med övriga Europa, speciellt om man jämför den kvinnliga andelen av professorer. Motståndet mot att förändra universiteten till att bli mer jämställda är väldigt starkt.

Liisa Husu ser också en växande jämställdhetsproblematik i många länder – en prekarisering av de akademiska anställningarna. Det innebär att det till exempel finns fler tidsbegränsade och osäkra anställningar, vilka i stor utsträckning tilldelas kvinnor. De ojämställda strukturerna fortsätter genom detta att återskapas, menar hon.

– När jag började med det här forskningsämnet på 1980-talet kunde jag knappast föreställa mig att de här frågorna fortfarande idag skulle vara så aktuella som de är. Nu är det 2015, och jag pratar i princip om samma saker. Vi feminister måste mobilisera och feministiska forskare måste fortsätta att ifrågasätta akademins genusmönster. Men framför allt måste facket och politiker ta initiativ för att få upp de här frågorna på den politiska agendan.

Politiska läget  i Finland

En annan, kanske mer oväntad, het fråga på konferensen är det färska politiska läget i Finland. I riksdagsvalet för en dryg månad sedan blev centern stora vinnare, och i förra veckan klubbades regeringsprogrammet för deras center-högerregering.

– Tyvärr är regeringen här i Finland motsatsen till den svenska, som säger att den är en feministisk regering. I den nya finska regeringens program är själva utgångspunkten i stället att ”män och kvinnor är jämställda”, vilket jag och mina feministiska forskarkollegor är mycket kritiska till. Det enda som utöver det nämns om jämställdhet är invandrarkvinnors integration i det finska samhället, samt fokus på kvinnor och flickor i biståndspolitiken. Det är ytterst problematiskt, och har gett oss mycket anledning att diskutera med utländska kollegor: vart är Finland på väg?

Samhällsengagemanget bland deltagarna går som en röd tråd genom konferensen, menar Liisa Husu. Genusforskningen kritiseras ibland för att vara alltför inåtvänd, men här är det istället tydligt att många har ett brett samhällsengagemang, och vill använda sin forskning som en förändringskraft. Överlag är konferenser som dessa viktiga för genusforskningen i Europa, menar Liisa Husu.

– Vi ser på flera håll i Europa stora nedskärningar av universiteten, och genusforskningen är ju en ganska ny akademisk disciplin överallt. Rent institutionellt finns det till följd av det en sårbarhet. Därför är det viktigt att det finns europeiska forum som det här, där man kan jämföra erfarenheter, skapa allianser och samarbetsnätverk, och diskutera nya överlevnadsstrategier.

Skribent Malin Sandberg
visa fler nyheter ›