Intersektionalitet

Ord 

Intersektionalitet handlar om att maktordningar baserade på kategorier som kön, ras, sexualitet, funktionalitet och klass samverkar med varandra på olika sätt och skapar ojämlikheter, diskriminering och förtryck (se även genus, heteronormativitet, makt, rasifiering). Ett annat ord som ibland används är normsamverkan (se även norm/normkritik). En enskild maktordning kan inte förstås oberoende av andra. Termen intersektionalitet myntades i en diskussion om hur sociala rörelser tenderar att inte uppmärksamma villkoren för personer som faller mellan kategorierna. Ett exempel är hur såväl en vit feministisk rörelse som en svart antirasistisk rörelse, riskerar att missa framför allt rasifierade kvinnors villkor (se även feminism(er), vithet). Ras- och könsdiskriminering sker ofta samtidigt och är svåra att särskilja ifrån varandra. Idag används intersektionalitet som en teoretisk utgångspunkt och en metodologisk hjälp inom forskning, såväl som aktivism och praktiskt förändringsarbete.

Att tänka på maktordningar som integrerade, det vill säga att inte analysera kön separat från andra kategorier, förutsätter en vilja att låta sig bli överraskad. Uppgiften är inte lätt, eftersom det inte finns några enkla formler att utgå ifrån eller några entydiga svar att leverera. Tvärtom utgår intersektionell feministisk analys ifrån en komplexitet där sociala relationer, och i synnerhet maktrelationer, produceras och reproduceras på ett trassligt sätt. ”Invandrarkvinnan” och ”arbeterskan” är exempel på olika kvinnliga konstruerade identiteter där inte bara sexism, utan även rasism och klassförtryck behöver analyseras för att nå en förståelse av maktrelationers betydelse för människors förutsättningar i livet.

Relaterat material

Sugen på mer?

Läs den femte och senaste skriften ”En introduktion till genusvetenskapliga begrepp” i En skriftserie om genusvetenskap. Här hittar du mer fördjupande texter om ord och begrepp centrala för genusvetenskapens teoretiska och metodologiska bidrag.

En introduktion till genusvetenskapliga begrepp ›